Hoppa till huvudinnehåll

Biomimicry Circle – tänk om naturen redan har svaret?

en blomma

Varje dag arbetar företag och organisationer med frågor som är helt avgörande för den gröna omställningen. Hur minskar vi vår påverkan på klimatet och den biologiska mångfalden? Hur utvecklar vi smartare material? Hur skapar vi produkter, tjänster och system som är hållbara, lönsamma och konkurrenskraftiga på samma gång?

Många av de här utmaningarna känns nya. Men tänk om naturen redan har löst dem? Inte under de senaste åren, utan genom 3,8 miljarder år av evolution, anpassning och ständig utveckling. Det är precis här Biomimicry Circle tar sin utgångspunkt – i övertygelsen om att naturen kan hjälpa oss att ta fram framtidens innovationer.

När vi riktar blicken mot naturen hittar vi organismer och ekosystem som har löst utmaningar som på många sätt liknar våra egna: hur vi använder resurser effektivt, anpassar oss till förändringar, samarbetar, skyddar oss och skapar långsiktig resiliens.

Biomimik (biomimicry) handlar om att förstå hur naturen fungerar och att använda de principerna för att stärka vårt eget innovationsarbete. I takt med att världen blir alltmer komplex handlar nästa stora genombrott kanske inte om att uppfinna något helt nytt, utan om att lära av det som redan fungerar.

Biomimik stärker innovationsarbetet

När folk först hör talas om biomimik är det lätt att tro att det handlar om att ersätta befintliga arbetssätt. Men så är inte fallet. Om du redan arbetar med innovation, design thinking, användarcentrering, forskning eller teknikutveckling har du redan många av de verktyg som krävs. Biomimik handlar inte om att börja om från noll. Det handlar om att addera en ny dimension, att få ett nytt verktyg och nya perspektiv.

Ställ frågan: Hur har naturen redan löst ett liknande problem?

Svaret ersätter sällan det arbete vi redan gör. Däremot kan det ge nya infallsvinklar, oväntade idéer och en större trygghet i att vi bygger lösningar som fungerar i samspel med de naturliga system vi är en del av. Det kan helt enkelt ge dig självförtroende i att du skapar något som verkligen fungerar.

Världen förändras

Tänk efter. Hur många av de utmaningar du arbetar med i dag såg annorlunda ut för bara fem år sedan? AI förändrar hur vi arbetar. Klimatförändringarna påverkar hur vi producerar, transporterar och konsumerar. Ny teknik skapar möjligheter som tidigare var otänkbara, samtidigt som den ökar komplexiteten i nästan varje beslut vi fattar. Vi lever mitt i flera kraftfulla megatrender som ingen organisation vare sig kan stoppa eller välja bort.

Under lång tid har vi byggt våra samhällen och företag på en linjär logik: vi tar resurser från naturen, tillverkar produkter, använder dem och kastar dem. Det här arbetssättet har skapat ett enormt välstånd, men det har också lett oss till en situation där sju av nio planetära gränser bedöms ha överskridits.

Samtidigt har vi i dag tillgång till mer kunskap, mer data och mer kraftfull teknik än någonsin tidigare. Vi behöver lösningar som utvecklar både våra verksamheter och de system vi är helt beroende av.

Hur gör man naturens komplexitet begriplig?

Det är lätt att prata om att lära av naturen. Det svåra är att faktiskt förstå vad man ser. Naturen är ett av de mest komplexa system vi känner till. Miljontals arter, relationer, beroenden och återkopplingsmekanismer samverkar i detta nu. För de flesta av oss är en stor del av detta osynligt. Det är därför Visual Arena intresserar sig för biomimik – just för att visualisering och komplexitet hänger så tätt ihop.

Människor fattar bättre beslut när de kan se det som annars är svårt att greppa. Därför används visualisering, omslutande intelligens (immersive intelligence) och gemensamt utforskande för att skapa mening i komplexa system. När vi visualiserar samband, funktioner och mönster skapas ett gemensamt språk mellan biologer, ingenjörer, designers, forskare och beslutsfattare. Det gör det enklare att upptäcka möjligheter, ställa bättre frågor och ta fram lösningar tillsammans.

Biomimik fokuserar på hur saker fungerar

Fredrik Moberg – biolog, medgrundare av Nordic Biomimicry och författare till boken Den uppfinningsrika planeten – understryker:

Porträtt av man på kontor

"Om vi bara efterliknar formen är det inte per automatik biomimik. Det kanske ser häftigt ut, men det förbättrar inte nödvändigtvis funktionen på ett hållbart sätt."

– Fredrik Moberg, biolog och medgrundare av Nordic Biomimicry

 

I stället för att fråga hur naturen ser ut, ställer vi oss frågan: Hur löser naturen problemet? Hur kyler naturen ner utan energikrävande system? Hur transporterar den resurser? Hur skyddar den sig? Hur samarbetar den? Hur anpassar den sig till förändringar?

Ett av de mest kända exemplen är det japanska snabbtåget Shinkansen. Ingenjörerna inspirerades inte i första hand av kungsfiskarens utseende, utan av hur fågelns näbb fungerar. Genom att förstå hur fågeln dyker mellan luft och vatten utan att skapa chockvågor, lyckades de minska både tågets buller och dess energiförbrukning.

Det är själva kärnan i biomimik: att förstå principerna bakom det som redan fungerar i naturen och tillämpa dem för att skapa bättre och mer hållbara produkter, tjänster och system.

Profilerna i Biomimicry Circle

Under evenemangsserien Biomimicry Circle samlades experter från olika fält för att bryta ner stuprör och utforska metoden i praktiken.

  • Fredrik Moberg: Driver förståelsen för att vi måste sluta arbeta emot livet, och i stället bygga ett samhälle som skapar förutsättningar för mer liv.
  • Martin Högenberg (Visual Arena): Programansvarig på Visual Arena, som utforskar hur man kan förflytta människor i komplexa datalandskap genom visualisering, AI och omslutande upplevelser – för att bygga förståelse och katalysera innovationsresor.
  • Matthieu Lambolez (Volvo Group): Expert på biomimik som driver omställningen mot "Bio-Engineering 2.0". Han fokuserar på att koda naturens abstrakta strategier till matematiska modeller för att göra biomimik verifierbar, skalbar och redo för fabriksgolvet.
  • Máren Ingá Baer (Volvo Group): Technology Exploration Manager som aktivt utforskar ny spjutspetsteknik. Hon har varit en av initiativtagarna till att göra biomimik till en mer integrerad del av hur industrin tar sig an framtidens utmaningar.
  • Eliot Graeff (Asteria): Bioteknikingenjör, doktorand och vd för Asteria. Han utvecklar AI-verktyg som fungerar som "digitala bio-översättare", vilket drastiskt sänker tröskeln för ingenjörer så att de kan hitta relevant biologisk inspiration på bara 15 minuter.

När biologer, ingenjörer och designers börjar förstå varandra

Biologer ser naturens system. Ingenjörer ser tekniska lösningar. Designers ser användarupplevelser. Affärsutvecklare ser värdeskapande och marknader. Alla tittar på samma problem, men genom olika linser.

Det är här visualiseringen blir helt avgörande. Genom att synliggöra komplexa samband kan vi skapa ett gemensamt språk mellan människor som annars sällan arbetar ihop. Plötsligt kan biologiska principer, tekniska möjligheter och affärsmässiga behov mötas runt ett och samma bord.

Som designern Caisa Sixtensdotter Arfwidsson beskriver det:

Caisa med en grafisk bakgrund

"Ute i naturen finns alla dessa mönster och logiker, men du kan inte använda dem om du inte kan se och förstå dem."

– Caisa Sixtensdotter Arfwidsson, designer, Visual Arena

När vi visualiserar naturens funktioner och system blir de inte bara lättare att förstå. De blir också översättningsbara till nya produkter, tjänster och innovationer. Därför är visualisering inte bara ett sätt att kommunicera idéer – det är ett sätt att upptäcka dem.

Gif (moving images) of people working in VR in a colorful enviorment

Projekt

Visual Arena arbetar aktivt för att initiera och möjliggöra projekt genom att tillsammans med akademi, näringsliv, offentlig sektor och medborgare utveckla nya lösningar och sprida kunskap om hur...
Kvinna som ler på bild

Caisa Sixtensdotter Arfwidsson

Visual Arena
Designer
caisa.sixtensdotter@lindholmen.se
+46 (0)70 839 60 23