VR-experiment för att mäta känslomässig påverkan och engagemang

På Göteborgs Filmfestival fick över 700 personer möjlighet att stiga in i en virtuell verklighet för att uppleva klimatförändringarnas effekter på Svalbard. Denna aktivitet genomfördes som del av projektet Expanderad Refotografi. Genom projektet har vi undersökt hur Virtual Reality kan omvandla en abstrakt sanning om smältande glaciärer till en djupt personlig och känslomässigt laddad upplevelse.

Studien, som involverade en bred publik från unga till äldre, visar på VR:s potential att inspirera till beteendeförändring. Samtidigt framkom ett behov av mer interaktivitet och teknisk förfining för att driva verklig förändring. Vi är mycket nöjda med detta test och redan nu planeras nya VR-test i Nordstan. Läs vidare för att förstå hur Visual Arena fortsätter att utforska, testa och engagera samhället i frågor som rör hållbarhet, innovation och klimatengagemang. 

Syfte

Även om de flesta av oss vet att glaciärer smälter, förblir det en abstrakt sanning. Vi ser bilder och läser rapporter, men avståndet mellan oss och de avlägsna polarområdena gör det svårt att verkligen förstå vidden av problemet. 

Men när man får uppleva det på nära håll, exempelvis genom VR, blir den kunskapen personlig. Den virtuella upplevelsen låter oss stå på marken, omgiven av isen, och se den försvinna med egna ögon. Först då, när den teoretiska informationen blir till en påtaglig och känslomässigt laddad upplevelse, kan vi verkligen förstå hur allvarlig situationen är.

Med denna VR-upplevelse ville vi undersöka kraften i att använda VR för att visualisera svårbegripliga koncept. Vi ville även utforska om det upplevdes en skillnad mellan att presentera information i VR kontra vanliga medier och om det finns en möjlighet att skapa empati och eftertanke med hjälp av en virtuell värld. 

I upplevelsen kunde deltagarna se den nu avlidne Tyrone Martinsson, professor på HDK-Valand, hålla upp ett fotografi på fjorden från 200 år sedan, han sänker sedan fotot för att avslöja den dramatiska skillnaden. Efter upplevelsen fick deltagarna svara på några frågor i form av antingen en enkät eller en intervju och utifrån dessa har vi kunnat undersöka potentialen i VR-upplevelser som ett verktyg för att skapa förståelse och engagemang. 

VR-upplevelse som ett verktyg för att skapa förståelse och empati

Av de 90 respondenter som svarade på frågan om de kände sig berörda av upplevelsen, gav 57 personer (63,33%) en poäng på antingen 5 eller 6 på den 6-gradiga skalan. Detta indikerar att en majoritet av deltagarna kände sig mycket berörda av VR-upplevelsen. En användare kommenterade att VR kan "ge förståelse och närhet på ett helt nytt sätt". 

Vi uppfattade även ett samband mellan känslomässig beröring och tron på VR:s effektivitet. Ju mer berörda deltagarna kände sig av VR-upplevelsen, desto mer trodde de på att VR är ett effektivt verktyg för att engagera människor i klimatfrågor. Denna koppling visar att VR-upplevelsen fungerade som tänkt.

Skillnaden mellan VR och traditionell media

En majoritet av de som svarade tyckte att VR-upplevelsen fick dem att reflektera mer över klimatförändringar än om de sett liknande innehåll på en TV eller mobil, med många poäng på 5 eller 6 på en 6-gradig skala. Detta stödjer idén att VR kan vara ett kraftfullt verktyg för att engagera människor. 

Många respondenter beskriver även VR-upplevelsen som betydligt mer engagerande och känslomässigt gripande än traditionella medier. Flera nämner även att de visuella jämförelserna före och efter i VR-upplevelsen gjorde klimatförändringarnas effekter mer påtagliga och verkliga.

“Det kändes som att man var där och man kunde kolla runt medan berättarrösten gick i bakgrunden”
 

VR-upplevelse som verktyg för att driva förändring

De flesta deltagare tyckte att VR är ett mycket effektivt verktyg för att få människor att engagera sig i klimatfrågor. Den genomsnittliga poängen de gav för VR:s potential var 4,68 av 6, där hälften av deltagarna gav en poäng på 5 eller högre. Detta visar att en stor majoritet av publiken ser VR som ett kraftfullt redskap för att driva positiv förändring.

Skepticism kring möjligheten att påverka klimatkrisen och en känsla av att individuella insatser är meningslösa kvarstod för vissa även efter filmen. Flera respondenter uttrycker att VR-upplevelsen, trots sitt intryck, inte var tillräcklig för att förändra djupt rotade övertygelser eller inspirera till handling.

“Jag vet problemet men det är svårt att hindra ensam, man måste sprida ut informationen”

Kopplingen mellan empati och skepticism

Det går att se den empatiska åskådaren och skeptikern som två sidor av samma mynt. Vår data visar att en stark emotionell reaktion inte automatiskt leder till en tro på att VR kan driva verklig förändring.

Vissa användare som kände starka känslor uttryckte samtidigt en djup frustration över att det finns en klyfta mellan medvetenhet om klimatförändringar och faktiska åtgärder. Detta kan leda till en känsla av meningslöshet eller skepticism kring VR-upplevelsers förmåga att övervinna djupt rotade vanor och tankesätt. 

Slutsatser

Skillnaden mellan VR och traditionella medier

Deltagarna upplevde en tydlig skillnad. VR:s kombination av 360-graders vy, berättarröst och realistiska visuella element skapade en stark känsla av närvaro som traditionella medier inte kunde matcha. Många beskrev upplevelsen som "ögonöppnande".

VR som ett verktyg för empati och eftertanke

Upplevelsen visade att en virtuell värld kan väcka starka känslor som sorg, nostalgi och brådska. Denna emotionella respons fick deltagarna att reflektera över sin egen roll och i vissa fall inspirerade det till en önskan att agera.

Rekommendationer för framtida utforskande:

För att överbrygga gapet mellan insikt och handling har vi identifierat tre nyckelområden:

1. Teknisk kvalitet: Fortsatt fokus på att förbättra tekniken är kritiskt för att säkerställa en helt uppslukande upplevelse utan distraktioner.
2. Interaktivitet: Framtida upplevelser bör inkludera interaktiva element som ger användaren en aktiv roll, vilket kan stärka engagemanget och motivationen.
3. Skräddarsytt innehåll: Genom att anpassa innehållet efter olika målgrupper – från barn till experter – kan vi göra budskapet mer relevant och effektivt.

Inför framtida undersökningar hade det även varit intressant att undersöka effekten av att uppmana till förändring genom att kombinera VR-upplevelser med exempelvis interaktiva “donera funktioner” eller information om vad användare kan göra idag för att hjälpa miljön.

Genom att ta till sig de rekommendationer som baseras på den samlade datan, kan framtida projekt bygga vidare på denna framgång och skapa ännu mer effektfulla och djupgående upplevelser som inte bara berör, utan som också driver handling och förändring.

Läs mer om hur VR kan skapa förståelse för klimatfrågor i vårt tidigare projekt: VR som empatimaskin