Social hållbarhet i stadsutveckling

Hur bygger vi en bättre stad tillsammans?

I denna pilot utforskade vi tillsammans hur ett lättillgänglig tekniskt gränssnitt till stadens digitala tvilling kan stärka såväl invånare som tjänstepersoner och vara ett stöd för det gemensamma arbetet för en socialt hållbar stad.

I stadsplaneringsprocesser möts inblandade parter av många utmaningar: Hur kan nutida och framtida behov bland en stads befolkning jämkas? Hur kan processen ta hänsyn till resursvaga gruppers behovs och till behov som är svåra att definiera och mäta, och inte bara resurstarka gruppers behov och behov som är lätta att definiera och mäta? Att inte ta utmaningar som dessa på allvar har stora sociala kostnader i att reella behov osynliggörs och inte blir mötta, vilket samtidigt kan innebär stora ekonomiska kostnader för enskilda och invånargrupper såväl som samhället och dess institutioner i stort.
För oss blir ju så klart den konkreta utmaningen: Hur kan vi använda en digital tvilling för att lyfta sociala hållbarhetsfrågor?

Utmaningar

Boendesegregation och invånares bristande delaktighet inom stadsutveckling har framförts som exempel på utmaningar i städers utveckling av livsmiljöer. Inom arbetet med Göteborgs Stads program för en Jämlik Stad utgör pilotområdet en möjlighet att visualisera och uppleva scenarier kring torgmiljö i dialog med områdets invånare och därmed främja utvecklingen av hållbara och jämlika livsmiljöer.

Lösningar

Efter gemensamma utforskningar designade vi i pilotgruppen ett koncept av ett redskap för inventering och dialog i stadsmiljö för såväl gemene invånare att använda som stadens tjänstepersoner. Närmare bestämt designade vi en mobilapp som med hjälp av platsinformation är tänkt att placera ut virtuell information om stadsrummet från den digitala tvillingen i användarens omgivning i olika format. Detta skulle alltså kunna vara historisk statistisk, realtidsdata såväl som förslag och planer på ändringar av stadens miljö. Viktigast av allt med konceptet är att användare av appen ges möjlighet att själv föra in egna förslag om en plats, antingen genom att virtuellt placera ut på förhand givna 3D-modeller av föremål i omgivningen, lämna kommentarer i textformat eller reagera på redan utplacerad information.

Konceptet är som nämnt tänkt att stödja dialog såväl som inventering, varför invånare får möjlighet att gå i dialog med andra användares utplacerade förslag, till exempel genom att justera var en virtuell parkbänk placeras eller hur lång en blomrabatt längs en gågata ska vara, eller genom att svara på direkta förfrågningar från Göteborgs Stads förvaltningar. Dessa är tänkta, med hjälp av mobilappen eller ett datorbaserat stödprogram, att kunna placera ut tids- och platsbegränsade frågor som går att koppla till särskilda stadsplaneringsprocesser eller, när en stadsplaneringsprocess når ett tillstånd då det är redo att möte allmänheten, göra den tillgänglig för granskning.

Resultat

Resultatet, förutom designkonceptet och en teknisk prototyp för utvärdering av delar av detsamma, är de insikter som uppstod och skapades genom pilotprojektets lopp. Flera olika aktörer uttryckte ett genuint intresse för potentialen i att digitalt understödja dialog- och inventeringsprocesser i staden just på de sätt som konceptet har fångat och uttryckt möjligheterna kring det. Inte minst när det gäller just de där frågorna som kan te sig särskilt svåra att mäta och som kräver att bredare målgrupper möts på nya sätt.