Hoppa till huvudinnehåll
conference lunch move company map contacts lindholmen lindholmen 2 travel info

logo

Datastory - ny partner till Visual Arena

Datastorys mål är att belysa vår tids stora samhällsfrågor och göra information och insikter tillgängliga på ett öppet, demokratiskt och pedagogiskt sätt. Deras arbete med inspirerande datavisualiseringar visar verkligen kraften i visualisering och hur vi med hjälp av strukturerad data kan illustrera trender och fakta på ett levande och lättillgängligt sätt.

"Partnerskapet med Visual Arena  är verkligen värdefullt i det skede som vi befinner oss i som start-up! Det ger oss energi och pepp att Visual Arena går in och så snabbt och handgripligt ger oss stöd i form av vägledning och kontaktnät, även om vi också ser möjligheten till större samarbeten längre fram" säger Gunilla Hagström, Art Director Datastory.

Grundaren av Datastory, Daniel Lapidus gästar Visual Arenas seminarieserie
Visual Insights 27:e maj. Han är full stack-utvecklare med intresse för global utveckling och har tidigare arbetat med SVT och Gapminder, för att nämna några. Inför eventet fick vi möjlighet att ställa några frågor till honom kring framtidens folkbildning kring öppen data och vilken potential det finns i att använda oss av visualisering i vår samhällsutveckling.

frame_5.png

Vilken potential har öppna data i samhället?

All öppen data har inte samma potential. Idag får jag fler än 7000 träffar på den svenska dataportalen. Bland dessa datakällor finns de som är avgörande för vår framtida “gemensamma informationsarkitektur” och som levereras via så kallade “API-er” som kan bära upp 100-tals tjänster med olika tillämpningsområden. Men det finns också många perifera datakällor som “skymmer sikten”. För att göra så mycket nytta som möjligt med öppna data behöver datan vara kvalitativ, underhållas regelbundet, kunna besvara aktuella frågor etc. När den gör det så kan vi som samhälle erhålla stora vinster så som att journalister kan bevaka viktiga ämnesområden med data och därmed ställa mer initierade frågor; politikers voteringar och historik blir tillgänglig på ett sätt som skapar transparens; företagsregister öppnas upp så att vi både kan få en bättre förståelse av arbetsmarknaden och undvika brevlådeföretag och ekobrott; upphandlingar öppnas upp för att vi ska kunna minska kostnader i offentlig sektor och minska korruption etc.

Vilket samhälle och utmaningar behöver vi rusta oss för med visualisering?

Jag tror att visualisering kan hjälpa oss både på ett personligt och kollektivt plan. På det individuella planet kan visualisering hjälpa oss att planera våra liv (kalendrar, todo-listor etc.) och förstå hur vi använder vår tid (“den här veckan använde du telefonen 4,5 timmar per dag” etc.), något som Nicholas Feltron tagit till dess extrem i sin årliga rapport som knyter an till Quantified Self-rörelsens tanke om att mäta och analysera vår existens. Personligen är jag mer intresserad av hur vi kan använda visualiseringen för att skapa ett bättre samhälle med goda möjligheter för alla som växer upp i Sverige och även globalt. Med hjälp av visualisering kan vi kvantifiera de stora global riskerna vi står inför (se t.ex. Vaclav Smil, Center for Human Tech, Global Challenges Foundation, Future of Humanity Institute) och adressera socio-ekonomisk ojämlikhet på mer effektiva sätt.

Hur kan framtidens folkbildning se ut?

I politiken pratas det ofta om “problemformuleringsprivilegiet”, d.v.s. att givet tidens politiska vindar och trender i samhället, kan politiker och partier påverka debatten i stor grad genom att formulera frågeställningen på ett visst sätt. För att exemplifiera kan vi använda Valforskningsprogrammets forskning kring sakfrågors betydelse över tid:

datastory_tabell_0.png

Som bilden visar har intresset för olika frågor kommit och gått, miljöfrågan var t.ex. som mest relevant för svenska väljare 1988-1991. Samtidigt visar statistiken – fakta på marken – att frågor som miljö, energi, sysselsättning, integration med flera, alla förtjänar ett stort intresse för att möta framtidsutmaningar i Sverige, EU och globalt.

Visualisering och folkbildning är en motkraft till ensidigt fokus och ensidiga frågeställningar. Det hjälper medborgare och journalister att se flera perspektiv samtidigt. Interaktivitet och animation hjälper oss att använda fler sinnen för att förstå hastigheten och detaljnivån i olika skeenden.

Så framtidens folkbildning för oss handlar om att göra statistiken levande så att fler kan vara med och möta samhällsutmaningarna med kunskap. Vi vill erbjuda ett alternativ till dagens “attention economy” där kunskap och debatt blir lika spännande och lockande som Netflix, datorspel eller roliga kattvideor.

Om man skulle dela in visualisering av data i olika kategorier, hur skulle det kunna se ut, tycker du? 

Detta är en spännande fråga! Idag fokuserar många i vårt område på att presentera data i diagram och dashboards. Men visualiseringsfältet är så brett och vi kan lära mycket av varandra! Vi hämtar själva inspiration från bl.a. datajournalistik, nya typer av vetenskapliga publikationer, forum för “creative coding” och explorable explanations.

Över tid har det utvecklats flera subspecialiteter inom fältet – t.ex. datajournalister och interaktionsdesigners som fokuserar på nya pedagogiska modeller; frontend-utvecklare som tar fram nya ramverk för diagram och interaktivitet; grafiker som gör precis infografik och vetenskapliga illustrationer etc.  

Det finns också en spännande genre av datavisualisering kombinerat med dramaturgiskt berättande i film och ljud, t.ex. Neil HalloranHans Rosling och Kilns verk.

Vilken potential ser du i inom visualisering av data och varför engagerar du dig i detta område?

På Datastory arbetar vi med att bygga teknik som gör visualisering och effektiv kunskapsöverföring möjlig. Vi harmoniserar data och samarbetar med olika aktörer (media, civila samhället, kommuner, akademi m.fl.) för att “skapa tjänsterna vi behövde igår”. Vi vill bygga vidare på en kunskapsplattform som inspirerar att göra nya kopplingar mellan ämnen: På ett sömlöst sätt ska användaren kunna utöka sin kunskap och gå från “small data” till “big data” och vice versa – d.v.s. från slutsats till detalj eller från detalj till slutsatser. 

Målsättningen är att skapa dessa tjänster på ett så effektivt sätt att fler än en miljard människor kan använda kunskapen i sin vardag. Därför bygger vi tekniken på ett robust och skalbart sätt från data till visualisering med de senaste teknikerna.

datastory_three_0.png

 

Läs mer här om organisationen och hur den blev till här