Forskning fördjupar upplevelsen av klimatförändringar med storytelling & visualiseringar

Utgångspunkten för forskningsprojektet är visuella metoder och hur man genom dessa kan berätta en historia om människors relation till natur och miljö. För Tyrone Martinssons, forskare och undervisande professor inom fotografi vid HDK-Valand, har detta alltid varit den röda tråden. Redan 2003 disputerade han med en avhandling om hur vi med digitala verktyg kan arbeta med historiska bilder. Detta exemplifierades genom en studie av fotografen Nils Strindbergs skildringar från Andrées polarexpedition från sent 1800-tal. Forskningsprojektet Extended Rephotography tar avstamp i just dessa historiska bilder. Martinsson och hans forskningsteam har därefter utvecklat tekniker för att re-fotografera, det vill säga fota om samma motiv på samma plats genom att söka tidigare fotografers exakta kamerapunkter. En intressant metod ur ett konstnärligt perspektiv, men som dessutom på grund av valet av motiv och plats adderar en dimension av vetenskapligt intresse.   

– Jag jobbar med miljö- och klimatfrågor och glaciärer har alltid varit en grundstomme i detta. När man lägger de två bilderna av glaciärer i nordvästra Svalbard tagna med 120 års mellanrum intill varandra är förändringen svår att förneka, säger Tyrone Martinsson, professor i fotografi, HDK-Valand, Göteborgs universitet. 

Fokusområdet är nordvästra Spetsbergen på Svalbard. Redan 1596 gjorde Barentsz och de nederländska upptäckarna noteringar från området. Det unika med denna del av Spetsbergen är att vi har dokumenterade observationer de senaste drygt 400 åren från 1596 tills idag. Redan från 1600-talet har vi både texter och bilder och från och med 1861 även fotografier.

– Detta ger oss en lång berättelse om landskapet som när vi kan skapa tidsserier från både bild och text erbjuder en möjlighet att på ett direkt sätt se hur förändringar i lanskapet börjar bli märkbara till hur de accelererar och blir väldigt tydliga. De tekniker för visualisering vi idag har ger oss möjlighet att förmedla detta på ett sätt som är helt nytt och som skapar en unik närvaro och tydlighet, menar Tyrone Martinsson.

Under expeditionen som skedde inom projektet 2022, 3D-skannades och filmades ett område på Svalbard i 360° och 180° för att skapa en visuell upplevelse som påvisar klimatförändringarna genom VR, 3D-modeller och storytelling. En central del i projektet är att utforska hur man kan arbeta med dessa verktyg för att ge nya perspektiv och nya upplevelser av dels forskning som handlar om klimatförändringar och dels innovativ visuell storytelling. Här möts ​​tvärdisciplinär forskning och innovativ visuell storytelling. 

Forskning med många perspektiv 

Att forskningen handlar om både glaciärer och fotografi gör arbetet tvärvetenskapigt, eller transdisciplinärt, vilket innebär att olika discipliners unika perspektiv adderas för en bredare och djupare förståelse av innehållet. Förutom det konstnärliga perspektivet via Tyrone Martinsson, representeras Göteborgs universitet av pedagogik via professor Lena Pareto och digital humaniora (GRIDH) via docent Jonathan Westin. Dessutom sker samverkan med naturvetenskaplig disciplin via Erik Mannerfelt, doktorand i glaciologi vid Oslo universitet.

Forskningsprojektet är ett även ett samarbetsprojekt mellan olika organisationer och medaktörer, förutom Göteborgs universitet ingår Norsk Polarinstitutt, Universeum, University of Plymouth och Visual Arena, Lindholmen Science Park som utvecklar XR-teknik, det vill säga Extended Reality. Gorki Glaser-Müller som jobbar som projektledare på Visual Arena har varit en del av forskningsteamet från start. Han är även alumn från HDK-Valands filmutbildning och arbetar parallellt som regissör och manusförfattare. 

Det nya projektet  

Att göra ett digitalt besök i Svalbard är redan nu möjligt via forskningsprojektets öppna databas där besökaren enkelt kan jämföra 1890-talets fotografier med foton av samma glaciär tagna 2012-2022. En ytterligare dimension är att via VR-headset ”kliva in” i den arktiska miljön och uppleva en 360 graders vy där en digital version av Tyrone Martinsson berättar om miljön och visar upp de 120 år gamla fotografierna. Den pedagogiska jämförelsen visar klimatförändringens påverkan på ett tydligt sätt, men besökaren upplever även något mer genom XR-upplevelsen. Att besökaren upplever platsens unika skönhet, ljud och känslan av att befinna sig i Arktis och effekten av att kunna se sig om i flera vinklar lämnar en större känsla än bilderna på datorskärmen. 

Om finansiering går igenom planeras det nya projektet att starta under våren 2024 och sträcka sig tre år framåt med minst ett fältarbete, vilket innebär ännu en expedition till Svalbard. 

Arbetet med den nya forskningsansökningen görs denna gång tillsammans med Universeum och tanken är att röra sig från VR-headset till att digitalt besöka miljön i Svalbard via domens 360 projicering. Martinsson menar att detta öppnar möjligheter för att möta en större publik och genom det göra mer nytta. 

– Eftersom vi jobbar med pedagoger redan från start finns tanken med från början om hur vi kan använda tekniken som ett pedagogiskt verktyg för att få allmänheten att förstå klimatförändringarna och även att bli engagerad.

Glaser-Müller håller med om att en del av projektens syfte från start varit att skapa förändring genom engagemang och att tillgänglighet i kombination med en viss mån av underhållning skapar goda förutsättningar för detta.

Välkommen på våra kostnadsfria event